weacko

Martin och jag var uppe på vårdcentralen vid 18.45 och frågade om dom hade några doser kvar. Sköterskan som mötte oss vid dörren frågade om det var vi som hade ringt tidigare på dagen. Hon sa sen att dom hade några kvar så vi kunde få dom. När jag kom in till sköterskan som skulle hugga mig med nålen mådde jag lite dåligt. Jag tycker inte att det är så roligt att få en spruta. Men hon var snäll och gav mig lungnande. Det gick fort och smärtfritt. Det var Martins och min gåva till varandra. :)